Inflation

Inflation är prisstegringen i ett land. Det som i vardagstal kallas inflation är egentligen KPI, konsumentprisindex. KPI försöker mäta prisutvecklingen på varor och tjänster för den privata konsumenten i landet. I Sverige följer KPI prisutvecklingen i en varukorg som ska motsvara var den typiske svensken konsumerar. Korgen innehåller produktgrupper som får olika vikt, till exempel kan det se ut så här:

Vilka produkter och produktgruppernas vikt revideras dock en gång om året så att den bättre ska motsvara det folk verkligen konsumerar.

I Sverige redovisas KPI av den Statistiska Centralbyrån varje månad. Statistiken bygger på prisinformation från olika försäljningsställen runt om i landet. Något som är viktigt att komma ihåg är att det rör sig om vad priset blir privatkonsumenter, KPI påverkas därför också av sådant som moms, indirekta skatter och subventioner.

Med tanke på hur statistiken tas fram bör man vara försiktig med att jämföra KPI mellan olika länder. Det är vanligtvis helt olika produkter som ingår i konsumtionskorgen och vilken vikt de olika prisgrupperna får varierar.

Vissa länder reviderar inte heller produktgruppernas vikt eller vilka produkter som ingår. KPI fångar då inte upp den verkliga konsumtionen eller den verkliga prisnivån, vilken ger en missvisande bild inflationen. Många länder exkluderar dessutom viktiga produktgrupper från KPI, till exempel USA som inte tar med livsmedel eller energi på grund deras volatilitet.

Inflationsdifferens
Skillnaden i inflation mellan två länder och skillnaden generellt mot omvärlden är en av de faktorer som mest påverkar valutakursen på lång sikt.

I länder med lägre inflation brukar valutan stärkas på längre sikt, något man kan se i många låginflationsländer. Ett exempel är Tyskland innan euron infördes, där man historiskt sett haft en stark valuta.

Det beror på att länder med lägre inflation kommer få konkurrensfördelar i framtiden. Deras varor kommer att vara billigare än andra länders varor, vilket ger ökad export. Detta leder i sin tur till större efterfrågan på landets valuta, vilket stärker valutakursen.

Effekten blir som störst om det rör sig om länder med liknande exportstruktur och som konkurrerar öppet på världsmarknaden.